Till minnet av en gammal Gurka

Elton:
Han var inte särskilt snäll, men han var fet.
Torsken:
Du fick väl ganska mycket stryk av honom, om jag minns rätt?
Elton:
Jo, det vill jag lova. Vem fick inte stryk av Gurkan?
Taurus och Jårdsch:
Viiii!!
Torsken:
Ni fanns ju inte, men det gjorde vi. Gurkan var den ende som någonsin vågade sätta sig på Manfred.
Elton:
Och Liston!
Torsken:
Fast Liston var väl ganska kuvad av Igby, när Igby levde. Manfred var aldrig kuvad av någon.
Elton:
Sant. Nu är Gurrrkan ett minne blott.
Torsken:
Är det inte lite sorgligt i alla fall? Han var ju en av oss. En av Boysen, liksom.
Elton:
Jo, det förstås. Han var ful i munnen och egenkär, dryg och jävligt fet. Han var helt klart en av oss.
Torsken:
Ska vi hålla en tyst minut?
Elton:
För Gurkan? Aldrig!
Torsken:
Näe, jag trodde väl det. Ska vi äta istället?
Elton:
Det tycker jag. Och kissa i hängmattorna.
Torsken:
Jaaa, det hade Gurkan tyckt om!
Taurus:
Etta kissa på Jårdsch!
Jårdsch:
Näe, det är orättvist! Aaaaahhhaaahaaa...

Kommentarer
Postat av: Paula

Har Gurkan gått hädan?

Postat av: Pernilla

Ja, enligt Lena så blev han jätesjuk och dog. Jag pratade med Lena i förrgår. Det gör mig så ont, för nu finns det inte längre några band kvar till Manfred. Jag hade hoppats att Gurkan skulle hinna bli pappa... För det visade sig att det var bara hemma i min flock som han var ett rötägg och det kanske inte var så konstigt, egentligen. :)

2007-09-21 @ 09:49:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback