Boysens blogg

Torsken:
Gurkan är farlig! Jo, det är faktiskt så! Samma dag som han ojade sig över sig själv, bet han mamma i handen. Ojsan! Där kan man väl påstå att han hade revirkissat på fel soffa... Mamma klappade honom som hon alltid klappar oss. Hon var inte elak eller retade honom, men han bet henne ändå och mamma blödde.

Gurkan slåss med oss. Han har varit lite stökig sedan Liston gick bort, men nu har han så att säga revirkissat i fel soffa igen! Igår slogs han med Manfred. Manfred som alltid är så stor och stark och håller ordning på alla oss med sin vänlighet orkade inte slåss så som Gurkan slogs. Han låg på rygg och visade sig i underläge, men Gurkan bara slog mer. Han var otäck! Pälsen stod rakt upp och han blev mycket större än vanligt (Gurkan har ju en ganska bastant kroppshydda som det är). Han var galen och bara bet och bet, så Manfred var helt blodig i armhålorna och på magen. Mamma vågade inte ta i honom, men hon var så arg att hon kunde ha gjort mos av Gurkan där han satt.

Manfred fick storstryk av en galen Gurkan och det tyckte inte Elton och jag var något bra. Jag gick dit, fastän jag visste att Gurkan kunde slå mig med. Jag var ju tvungen att göra något! Jag kan ju inte bara stå och se på när någon blir misshandlad? Jag har något som heter civilkurage! Jag petade på Gurkan med tassen och han kom helt av sig. Jag var rädd att jag skulle få smäll, jag med, men jag stålsatte mig och låtsades att jag inte var ett dugg rädd för honom. Han tittade på mig med sina vilda ögon. han var verkligen tokig! Det var som om Gurkan inte fanns kvar längre... Men han slutade i alla fall att slå Manfred och mamma kunde lyfta ut Manfred och tvätta hans sår. Hon försökte ta ut Gurkan, men han skrek och blev stor och gömde sig.

Manfred blödde ner mammas byxor. Han såg rent förfärlig ut. Han hade tio bitmärken på vänster flank, sex i ena armhålan, fyra i den andra, rivmärken på magen och ett bitsår på halsen. Mamma sa jättefula saker om Gurkan och sa att nu fick han flytta till Helvetet. Jag undrar vad det är för ställe? Det låter inte så trevligt som Elysion där man brukar hamna när det är dags att flytta. Mamma sa till och med att hon kunde slänga Gurkans kropp i soporna om det bara var så. Gurkan satt i ett hörn och lallade för sig själv. Han var mycket märklig och jag och Elton gick upp i hängmattan och gömde oss. När Manfred kom hem igen, tog mamma Gurkan och satte honom i en annan bur. Det skulle inte bli någon kastratsång för hans del, meddelade hon. Det blir Helvetet på en gång. Hon kallade Gurkan för en rubbad jävel... Det var fult sagt, men i största hemlighet så höll jag med. Gurkan är dum och jag är rädd för honom!

Vi är bara tre i vår familj nu, för mamma har sagt att Gurkan inte får flytta hem igen. Det blir kanske lite tomt efter honom, för han är ju rolig när han är på gott humör. Å andra sidan så är han ju inte på så gott humör så ofta längre. Han är mest arg och slåss för ingenting. Elton brukar få smäll för att han ligger och sover. Jag brukar få smäll för att jag sitter i bajslådan. Manfred får smäll för att han är stor och gammal och bestämmer och Gurkan brukar skrika att det är hans tur att bestämma. Om Gurkan flyttar, hoppas jag att vi inte behöver slåss mer. Någonsin! Det är dumt att slåss!