Tittut!
Elton:
Jag har vuxit 24 gram på ett dygn! Snart är jag lika stor som Gurkan! Gurkan är rolig. Man kan leka med honom jättelänge och när han sover kan man hoppa på hans rygg utan att han gör något. Det värsta är när han lägger sig på en, för då kommer man liksom inte... loss... Gurkan är stor! Och han luktar gott! Fastän jag gillar Gurkan, så är det nog Manfred jag gillar mest. Liston är som en farbror, men Manfred är som en jättestor pappa som aldrig blir sur. Helst av allt sover jag nog mellan honom och Liston, för deras krulliga rexpäls kittlar på mysigt i ansiktet.
Här är en bild på mig när jag busar i röret:
I bakgrunden skymtar man Gurkans nos. Gissa om jag hade hoppat på hans mage precis innan mamma kom med kameran! Hihihi!
Gurkan är inte den ende jag har busat med idag. Det finns en liten minimänniska här också. Mamma höll fram mig till henne idag och hon sträckte handen efter mig och lade den på mig! Hon var försiktig... men jag har hört att minimänniskor kan vara ganska hårda i tassarna, så man kanske får passa sig. Jag är ju så liten och naiv, så jag tror alla om gott än så länge. Vi råttor brukar ju i regel tro alla om gott, men människor är ena knepiga djur som drabbas av bitterhet och tvivel och några (ganska många egentligen)är misstänksamma för ingenting. Konstigt tycker jag, men vad vet jag? Jag är ju bara liten och söt och väldigt naiv... Så det ska jag inte tänka på mer. Jag ska gå här och njuta av att vara liten och ansvarslös och bara vara barnslig för allt vad pälsen håller. Blobbiblobbiblobb...
Jag har vuxit 24 gram på ett dygn! Snart är jag lika stor som Gurkan! Gurkan är rolig. Man kan leka med honom jättelänge och när han sover kan man hoppa på hans rygg utan att han gör något. Det värsta är när han lägger sig på en, för då kommer man liksom inte... loss... Gurkan är stor! Och han luktar gott! Fastän jag gillar Gurkan, så är det nog Manfred jag gillar mest. Liston är som en farbror, men Manfred är som en jättestor pappa som aldrig blir sur. Helst av allt sover jag nog mellan honom och Liston, för deras krulliga rexpäls kittlar på mysigt i ansiktet.
Här är en bild på mig när jag busar i röret:
I bakgrunden skymtar man Gurkans nos. Gissa om jag hade hoppat på hans mage precis innan mamma kom med kameran! Hihihi!
Gurkan är inte den ende jag har busat med idag. Det finns en liten minimänniska här också. Mamma höll fram mig till henne idag och hon sträckte handen efter mig och lade den på mig! Hon var försiktig... men jag har hört att minimänniskor kan vara ganska hårda i tassarna, så man kanske får passa sig. Jag är ju så liten och naiv, så jag tror alla om gott än så länge. Vi råttor brukar ju i regel tro alla om gott, men människor är ena knepiga djur som drabbas av bitterhet och tvivel och några (ganska många egentligen)är misstänksamma för ingenting. Konstigt tycker jag, men vad vet jag? Jag är ju bara liten och söt och väldigt naiv... Så det ska jag inte tänka på mer. Jag ska gå här och njuta av att vara liten och ansvarslös och bara vara barnslig för allt vad pälsen håller. Blobbiblobbiblobb...
Kommentarer
Postat av: Tina
Åh, vilken gullig bild!! *Tittut i röret* :))
Bra, Elton, att du var försiktig när minimänniskan ville klappa på dej! Minimänniskan är jättesnäll, men det lönar sej ändå att vara lite observant. Och det är så kul att du trivs med dina "farbröder", busa riktigt mycket med dom så att dom inte glömmer hur det är att vara liten och full av energi.........och du, dom kan kanske behöva lite motion........:))
Postat av: r8orna
aw. Elton, du verkar så himla söt.
snällt av Alva att vara försiktig och duktigt av dig att du visste det redan :)
Trackback